Idag har jag varit iväg och fixat naglarna. Jag vet inte om jag ska fortsätta med det nu när jag är gravid och corona ökar igen. Jag är nojig för att bli smittad. Det är fullt av folk överallt.

Lite kortare, mindre spetsiga och en mörk höstig färg. Trodde dock det var en helt annan färg i salongen haha

När jag kom hem blev det Halloween mys med barnen. Först middag och sen tittade vi på Spöket Laban i mörkret i vardagsrummet. Jag kom in med ett ljus, utklädd till häxa och gjorde världens bästa häx-impression, barnen älskade det! Juan tyckte jag levde mig in i rollen lite väl mycket haha Hade gjort små godispåsar och fika med Halloween dekorationer. Men det var helt mörkt så det blev inga bilder mer än på middagen. Himla mysigt blev det i alla fall!

Jag måste berätta, jag kan inte hålla mig mer! I'm pregnant! Vi har nu varit på ultraljud och fått se ett hjärta slå och jag älskar redan detta barn så jag knappt kan förklara det. Jag älskar alla mina barn från stunden jag får ett plus på stickan, men när man ser hjärtat slå.. då blir det så verkligt, då kommer känslorna till ytan och svämmar över. Där ett hjärta slår, där finns det liv och där det finns liv, där finns det kärlek. Oändlig med kärlek när det kommer till ens barn.

Kändes så overkligt när jag gick ut från barnmorskan. Tänk att jag får göra detta igen! Cura kliniken har btw den absolut bästa mödravårdscentralen, har gått där med alla 4 graviditeter. Ska berätta mer om Cura sen, för jag är så nöjd!

Jag har alltid önskat mig en stor familj. 4 barn sa jag till Juan när vi var 16. Detta blir mitt 4:e barn (med min lille ängel). Förra vintern började jag känna mig mentalt redo igen för ett till barn, jag fick den där enorma bebis längtan. Vi beslöt oss för att försöka bli gravida i maj-juni.. men så kom corona! Vi beslöt oss (motvilligt, jag) för att skjuta på det till efter sommaren och strax där efter fick vi ett plus. Jag är så lycklig!

Munskydd på alla undersökningarna. Om jag ser vettskrämd ut så är det för den där masken gav mig panik, kändes som jag inte kunde andas. Hur fan jobbar folk med dessa?

Jag önskar att jag hade varit redo för typ ett år sen (för att ha mer tätt mellan barnen och denna bebis, för barnens skull), men det var jag inte då och pausen mellan har behövts, minst sagt. Det är svårt att planera hur tätt man ska ha mellan baren, man vet ju inte hur det kommer att bli och alla familjer/föräldrar/barn är olika. Nu befinner vi oss äntligen på en bra plats, barnen är lite äldre (Gabriel är 5,5 och Isolde blir 4 snart) och allt flyter på lättare. Det ska bli så underbart att få göra om allt igen! Jag längtar efter allt.. tiden på bb, amma dagarna långa, bytta de där små blöjorna, sömnlösa nätter med bebis i famnen och små bebisfötter att pussa. Just nu är jag så lycklig att jag hade velat ha typ 10 barn till! Kanske köra på två tätt igen? Haha nej, jag skojar.. 🙄

Isolde är sjuk och det är inte mycket som händer här. Vi spenderat dagarna framför tv:n med spel, pussel, böcker, pyssel och kortspel. Lärde Gabbe Skitgubbe och han tyckte det var så kul (speciellt namnet haha). Blev smått förvånad att han kopplade så fort, men barn har ju en grym inlärningsförmåga. De kan mycket mer än vi tror. Tycker det är så kul ju äldre barnen blir och man kan göra lite fler och roligare saker. Tänk så underbara år som väntar framför oss!

Barnens lunch

Är era barn matkräsna? Gabriel har alltid varit extremt svår med maten. Idag äter han bra, men han är väldigt specifik med maten. Inga grytor eller saker som är blandade. Och enbart typ pasta, potatis, fiskpinnar, köttbullar, osv. Och alltid smörgåsar utan pålägg. Det går inte få honom att äta något annat (inte på förskolan heller). Jag tvingar aldrig barnen att äta något de inte vill, men vi har en regel att man får smaka i alla fall. Grönsaker har han precis nyligen börjat äta helt av sig själv, blir himla glad. Isolde har heller inte varit den lättaste, men hon har kommit igång hyfsat bra med maten nu och kan ändå testa lite av allt möjligt och faktiskt gilla det. Hon är inte lika kräsen med maten och kan äta t ex en pasta i sås eller gryta. Tror inte man ska pressa barnen till någon mat de inte gillar, utan låta de själva komma till det. Jag var precis likadan som barn och mina föräldrar körde den stenhårda metoden med att man fick sitta kvar tills man ätit upp. Envis som jag var kunde jag sitta i timmar. Det komiska är att jag än idag inte gillar samma mat. Undra varför.