Hej 😃 Jag har haft ett par bra dagar. Pigg och på bra humör. Igår var Dalia här och hon stannade kvällen ut. Vi gick loss och snackade företagsidéer och lagade hamburgartallrik. Jag har en idé för vad jag ska göra och hur jag ska starta eget. Alltså själv då, inte med Dalia (hon har sin egen idé). Jag vill berätta allt!! Men vill inte skriva det här på en blogg, men berättar mer när det börjar bli aktuellt. Jag är föräldraledig nu och är det ett bra tag till.

Promenad på stranden härom dagen. Så god dallas burgare!

Sen hade jag mitt återbesök med min läkare igår och hon tyckte jag skulle öka dos från och med idag och sen ytterligare om en vecka igen. Så det har jag gjort. Jag har legat på lägsta dos för vuxna hittills och det har gett effekt, men i typ 2 h 🤦🏼‍♀️ Och det är långtidsverkande medicin som ska hålla 8-10 timmar. Idag höjde jag och det känns betydligt bättre. Hoppas detta håller nu. Är lite rädd att effekten ska avta.

Vi ses 😊

Godmorgon. Hur mår ni idag? Jag är relativt pigg och glad, men känner mig grymt ofokuserad. Borde planera veckan och komma igång med min dag, vill pyssla med mina projekt lite, men hjärnan känns som ett moln som jag vandrar i. Känns som det knappt går att påbörja något. Har lust och slänga mig i väggen bara, så sjukt frustrerande detta är.

Om en vecka är tanken att jag ska börja med adhd medicin. Jag ska denna veckan sluta amma dagtid helt, sen kommer jag bara amma kväll (eventuellt enstaka gång på natten). Medicinen går ur kroppen efter 8-10 h så dagtid kan jag därför inte amma. Men kväll ska vara safe enligt läkare. Hon ammar dessutom typ högst 30 sekunder åt gången, så hon får knappt i sig något, det är nog bara själva tryggheten hon är ute efter och fortfarande behöver. Det är inte det lättaste beslutet att ta. Jag vill ge henne allt hon behöver, men jag behöver samtidigt själv må bra för att vara en fungerande trebarnsmamma. Jag har inte råd att inte fungera. Men detta alternativ att bara mysamma lite på kvällen känns bra. Sen kommer jag inte ta läkemedel alla dagar, bara när det känns som jobbigast. I alla fall, hoppas på att saker och ting ska bli lite lättare då.

Ska fylla på med kaffe nu och sen hämta Gabbe. Vi ska äta mellis ute på en kulle som han har hittat haha Sen hämtar vi Isolde och hänger förmodligen ute fram tills middag.

Morgon mys med min lilla loppa. Hon har fått sin första bok av mig, hon är väldigt fascinerad av den.

Äntligen. Tyst i mitt hem. Stora barnen är iväg på en lekträff med Gabbes bästa vän och jag och Juni är själv hemma. Jag har städat och fixat lite och nu somnade Juni så jag tar en coffee-sugar break. Kaffe och en snickers. Behöver piggna till lite.

Jag har länge kämpat med att ha strikta rutiner (för mig själv) kring socker och försökt hålla mig borta från det. Jag crave sugar som ingen annan. Men så har jag kommit i kontakt med en adhd-dietist och fått lära mig SÅ mycket om adhd och relationen till mat. Så mycket har klarnat för mig och jag vet hur jag ska deal med vissa saker. Inte bara kring mitt extrema socker behov, men också mitt problem med att jag inte känner hunger så ofta. Och en rad andra grejer. Missförstå mig nu inte, jag älskar mat och det har jag alltid gjort. Min hjärna funkar bara lite annorlunda och det påverkar i mitt fall tyvärr maten, det har det gjort hela mitt liv. Det är svårt att äta om man inte är hungrig eller känner aptit, eller glömmer bort det. Minns när jag var liten hur det ständigt var en kamp för omgivningen med att få mig att äta, medan jag bara tänkte ”är de dumma i huvudet, jag är ju inte hungrig, jag äter när jag blir hungrig”.. men så kunde det det gå en hel dag utan att hungern kom. Och jag visste inget tråkigare än att behöva sitta ner och äta (så är det än idag haha). Det var i alla fall skit jobbigt hur folk var på mig om det hela min jävla uppväxt. Hemma och genom hela min skolgång blev det ett problem som de inte alls förstod sig på. Jag minns hur jag kunde få sitta i timmar vid bordet och inte fick gå tills jag ätit upp, det var plågsamt. Och i skolan blev jag kallad till skolsystern gång på gång som försökte typ övertyga mig till att jag hade ätstörningar (vilket jag aldrig haft, vilken jävla idiot hon var). Det skapar en extrem känsla av vanmakt hos ett barn att bli tvingad till saker och ting, att bli misstrodd och oförstådd. Hur som helst, jag har nu som vuxen fått hjälp och förstått varför det är så (tydligen relativt vanligt för personer med adhd) och istället lärt mig att äta på vissa tider och fått massa små tips med enkla grejer jag kan göra som är lättare att äta när hungern inte finns där, men kroppen ändå behöver näring. Och sockret har jag lärt mig att hantera, det är inte längre en ångest för mig.

Mom me. Passar på att lyssna på poddar när barnen leker ute. Mina ploppar på mina vanliga lurar har gått sönder :( Fan vad skitig spegeln är ser jag nu!

Haha det var inte alls detta jag skulle skriva om nu. Jag skulle skriva om helt andra grejer! Skulle skriva om de senaste dagarna:

Jag har, precis som alla andra, följt, läst och mått dåligt över det som händer i Ukraina nu. Fruktansvärt. Jag kan inte riktigt släppa det i tankarna. Jag tänker på folket där. Bilder av mammor med sina barn i famnen som flyr har fastnat i mitt huvud.

Sen har barnen varit sjuka IGEN. Isolde fick feber IGEN. Juni med och sist fick Gabbe. Men idag är de tack och lov friska. Jag har varit EXTREMT rastlös dessa dagar och knappt vetat vart jag ska ta vägen med mig själv inombords. Ska köra ett träningspass lite senare. Jag mår så bra av träning. Önskar bara jag hade lite bättre självdisciplin med det. Sen har jag hittat en ny podd som jag älskar, men mer om det sen för nu bara jag rabblar på.

Ska dricka mitt kaffe nu innan det blir kallt. Vi ses 😊