En liten paus från det privata

Svärmor och Juan leker med barnen i vardagsrummet och jag ligger i badkaret och njuter av lugn och ro! Haha med mobilen i handen. Det kliar i hela mig att skriva skriva skriva. Skriva om hur jag känner, mina tankar och allt annat crazy shit som jag fyller den här bloggen med. Men jag känner att jag inte riktigt kan göra det för tillfället. Det är fler än vad jag räknade med här. Jag tycker det är så kul att folk tittar in här, men jag var inte riktigt beredd på det. Jag behöver pausa från att dela med mig av det privata.

Jag vill bara skriva en sak, jag är en känslomänniska MEN det är bara känslor i stunden som passerar. Folk som inte är känslomänniskor har svårt att förstå oss som är det. Jag behöver uttrycka det på något vis (som att skriva), för jag känner det intensivt. Sen passerar det och livet är åter underbart. Just nu är livet i helhet bättre än vad det någonsin har varit. Jag har aldrig känt mig så fri och så i sync med mig själv som jag gör nu. Och gud alltså, jag är mamma! Meningen med mitt liv. Den största lyckan som finns. Allt annat är egentligen obetydligt, allt annat löser sig och världen går inte under om det inte gör det heller. Så är som sagt min personlighet. Nu är jag som ett russin haha dags att hoppa ur. 

Gillar