Första advent & sentimental vid Jul

Jag har kommit efter med mycket. Igen. Ligger mellan barnen nu, de har nyss somnat och strax ska jag försöka få det viktigaste gjort. Betala räkningar först och sen planera veckan.

Tränade idag. Det är fortfarande väldigt oregelbundet. Måste få in en rutin. Jag är glad att jag köpte cykeln. Utan cykeln kan jag lova att jag inte alls hade kommit igång med träningen överhuvudtaget. Nu blir det ändå av lite då och då. Och det är så skönt! Jag mår bra av träning.

Så skönt att sätta lurarna i öronen, köra det cykel programmet och bara bli helt svettig

Idag blev det adventsfirande. På torget nedanför oss sjöng en kör och föreningen bjöd på fika. Så mysigt. Barnen tyckte det var super kul. Det var småbarnsföräldrar och en massa pensionärer haha Kören sjöng så vackert.

Jag är så känslig av mig, jag blir alltid tårögd av sånt, speciellt vid jul. Jul drar upp mycket känslor och minnen. Man tänker på nära och kära. På de man älskar, älskat och fortfarande älskar, men inte har i sitt liv. Man tänker på relationer. Man är både tacksam för de man har, men känner också sorg för de relationer som inte blev eller är som man önskar. En sak jag förstår nu efter mina 33 år på denna jord (jag vet, det låter som jag är 95 nu haha) är att livet ger väldigt mycket, men det tar också extremt. Tack och lov tar det inte lika ofta, men när det tar, så tar det stort. Sorg och saknad är en del av livet som man inte kan komma bort från. Det är något som vi alla kommer att uppleva och ännu mer ju äldre vi blir. Just därför ska man ta vara på allt det fina man har i sitt liv och aldrig ta det för givet. Vi vet aldrig hur länge vi har det. Allt är bara tillfälligt.

Gillar