Första veckan

Att vara hemma med tre barn ain’t no picnic kan jag ju säga 😅 Det är tuffare än vad jag trodde. Men. Det är är fortfarande lättare än när jag var mammaledig med Gabriel och Isolde föddes - so if I did that, I can do this. Jag har gått på extrem adrenalin den här veckan, det har varit fullt upp. Men så fort jag sätter mig känner jag den där förlamande tröttheten. En granne ute tittade in i barnvagnen och frågade mig vad Juni heter och jag kunde inte komma på namnet, I’m that tired. Räddningen har varit att vistas ute.

En av dagarna ute med Zeina & Joline. Såklart får man alltid släpa på barnens cyklar haha

Jag påminner mig själv nu om precis samma som när jag var föräldraledig sist; att ta dagarna spontant som de kommer, inte ha några extrema mål/måsten och att barnen är egentligen det enda jag behöver fokusera på. Man är föräldraledig för att ta hand om barnen, inte för att städa eller sköta hushållet på annat vis. Det får man ta gemensamt på helgen. Jag tror det är det många gör misstaget med, att man tar på sig hela ansvaret för hemmet också bara för att man är hemma med barnen. Man får inte föräldrapenning för att ta hand om hemmet, utan för att ta hand om barnet. Just saying.

Jag behöver landa lite i att vara hemma med tre barn själv, men ska försöka få till det med att uppdatera regelbundet snart igen. Jag mår bra av blogga, inte så lätt att finna tiden nu bara.

Gillar