Got it.

Jag trodde jag skulle avlida idag på jobbet. Har varit brutalt trött. Emellanåt kändes det nästan som jag skulle få panik för att jag inte visste hur jag skulle stå ut och hålla mig vaken. Det är tortyr med den typen av trötthet. En ynka fattig timmes sömn i natt. Jag blir nere över att jag inte kan sova. Jag får ångest och känner sån frustration. Imorgon har jag läkarbesök och jag är så orolig över att hon inte kommer skriva ut insomningstabletter. Känns som hela jag rasar samman snart. Nej. Det gör jag inte. Jag klarar mig alltid, på ett eller annat sätt. Förlåt förlåt förlåt, nu gnäller jag igen. Ska sluta gnälla om sömnen.

Ska försöka hålla mig vaken ett par timmar till, sen ska jag försöka lägga mig tillsammans med barnen vid halv åtta. Hoppas hoppas jag kan sova i natt.

Till något roligare. Denna vecka ska jag på intervju. På mitt jobb, men en annan tjänst. Hoppas hoppas.

Gillar