Jag

Jag ser att det är fler nu som tittar in här och en stor del är återkommande besökare (vilket såklart är kul), men det gör mig också nervös. Jag har lärt mig att vara mer privat, men i perioder glömmer jag bort mig. Eller det blir svårt. För jag imploderar som person om jag inte kan få ur mig saker. Jag vill gärna fortsätta vara personlig, men jag är rädd ibland för hur saker och ting tolkas.

En sak som jag vill säga är, att ta inte allt jag skriver bokstavligen. Jag är en känslig människa och jag är en kreativt lagd människa. Jag tycker om att skriva målande och det är som jag har skrivit förut, jag går in i mitt huvud och nästan målar upp scener. Jag försvinner där ibland. Det är grejen med oss känslosamma människor, det är så brett när det kommer till det känslomässiga spannet eller vad man ska kalla det. Det rymmer alla möjliga tankar och känslor och väldigt mycket är osammanhängande. Men jag vet vem jag är i grunden och vad jag känner (för det mesta) och jag är genuin som person. Jag gör mig aldrig till and I don’t bullshit, jag bara är den jag är, bra som dålig. Med hjärnan full av tankar och känslor.

Jag älskar denna bilden. På denna bilden är jag den starkast och den mest sårbara på en och samma gång. Det är lite så min personlighet är.

Gillar