Jag hade kunnat göra detta för alltid

Blev en dag med lite ärenden och barnen fick hänga på. Gabriel älskar följa med på sånt. På vägen hem köpte vi med fika och sen satt vi ute och fikade. Svinkallt, men så härligt med solen.

Stunder som dessa får mig att känna att jag hade kunnat vara hemma med barnen för alltid. Bara jag och dem. Men men, så funkar inte livet utan jobba måste man göra. Och jag vill samtidigt jobba, men jag har sån separationsångest. Jag får passa på att njuta nu så mycket jag bara hinner. Det är en stor grej inombords som jag går genom nu med tankarna kring att gå tillbaka till jobb. Är det bara jag eller är det kanske något som de flesta mammor går genom?

De enda vantar som funkar på Isolde.. hur svårt ska de vara att få på vantar och få de att sitta kvar på de små?

Gillar