Lugn middag & dömande blickar

Eftermiddagen har gått i ett. Kom hem med barnen från förskolan, både jag och ungarna var hungriga så vi satte igång med middagen direkt. Hade en mysig middag med barnen med tända ljus - trots att halva middagen låg på golvet efter mindre än fem minuter. Vissa dagar rör mig sånt inte alls. Jag försöker påminna mig om att komma ihåg det till dagar då jag känner tvärtom och blir lätt stressad, att det inte är hela världen när ungarna gör, ja ni vet alla såna där frustrerande saker som de gör som ger en mer-jobb. Förr eller senare blir de stora, förr eller är tiden förbi. Majoriteten av sakerna gör de faktiskt inte för att jävlas med en, även om det kan kännas så ibland, utan de gör det för att de är barn och det är sånt barn gör. De testar och använder fantasin, det är så de utvecklas.

Isolde vägrar strumpor och hon vägrar skor för tillfället. Tur att vi har två minuter från förskolan till hemmet. Ser ju helt galet ut. Det finns inget sätt att få henne att behålla de på sig, på två röda sekunder får hon av de. Spelar ingen roll hur vi gör. Ni kan ju gissa om jag fick en del dömande blickar på vägen hem..

Gillar