Min viktigaste stund på dagen

Godmorgon! Ny vecka. Nya tag. Jag har börjat dagen i vanlig ordning med frukost, kaffe, frisk luft och en stund för att samla tankarna kring dagen, påminna mig själv om vad som är viktigt här i livet och vad jag är tacksam för.

Denna stund har blivit så viktig för mig. Jag befinner mig alltid i en dimma. Alltid, hela tiden, hela livet. Jag kan inte komma ur den här dimman. Jag förstår att det är så min hjärna fungerar, men det är jobbigt. Det är alla tankar, alla intryck, min dåliga förmåga att komma ihåg och hålla fokus, allt känns så rörigt och det är just det som är dimman. Ibland får jag ångest av den, jag vill skrika och böla på en och samma gång, springa någonstans där jag kommer ur dimman och bara får känna ett lugn.. så jag får andas och kan tänka klart. Men jag kommer aldrig ifrån dimman vart jag än springer. Eller jo.. typ någon enstaka dag om året när allt synkar inombords och runt om, faller en märklig klarhet över mig. Men det är sällan det händer. Nåväl. Stunderna på morgonen hjälper mig att i alla fall behålla lite fokus och ger mig en viss klarhet för stunden. Det minskar ångesten och jag är faktiskt glad och stolt över mig själv som alltid hittar egna strategier för att handskas med saker och ting.

En vacker dag ska jag ha ett hus på landet. På landet kan det inte finnas någon dimma. Det är jag övertygad om.

Nu. En till kopp kaffe och läsa en stund innan jobb. Ha en fin måndag!

Gillar