Söndagsintervjun på P1 & fredagsmys

Godmorgon! Jag sov till 11 idag! Har sovit minimalt den sista veckan, så det var skönt att sova ut. Vänta, ska bara hämta kaffe.

Så. Igår lyssnad jag på Söndagsintervjun på P1 med Isabella Löwengrip. Lyssnat. Och bölat. Jag känner igen mig så starkt i känslorna som hon beskriver. I känslorna av att växa upp utan grundtryggheten, att känna att man har ingen att luta tillbaka sig mot. I känslorna av att få klara sig själv, inte få hjälp och tvingas bli självständig istället. I känslorna av att inte vilja/våga släppa in andra, på riktigt. I känslorna av att känna ensamheten som någon form av läggning, något som alltid är där oavsett hur många man har runt omkring sig. Och i känslorna av att aldrig nöja sig, att springa och springa och springa för att sen falla.. eller aldrig komma fram dit man vill. Det är komplexa känslor, komplexa erfarenheter, som leder till ett komplext resultat som vuxen.

Man märker på kommentarerna hon får hur folk antingen bara bara ser henne som helt fel eller andra som bara är helt förvirrade och inte förstår. Men för de som förstår henne, för de som känner samma - för oss är det helt glasklart. Vi tittar utifrån med sympati och förståelse.

Lunch-runda med Nalla igår. Passar på att rasta henne nu när jag jobbar hemifrån så Juan slipper komma hem på lunchen. Titta så smal min älskade tös har blivit, 12 år gammal ❤️ Köper extra färskfoder och ger extra godbitar till henne men inget hjälper.

Nåväl, nu är det helg! Vi hade en så kul fredag igår. Completos (chilenska korv med bröd) till middag och sen fredagsmys med Minions filmen, godis och pringles. När barnens somnade kollad jag och Juan på en ny serie I Know This Much Is True (tror jag den hette). Jag gillade den, men bara ett avsnitt ute. Sen fortsatte vi med Dead To Me.

Gillar