There’s gotta be another way

Hej 😃 Gud vad fort veckan gått! I tisdags hade jag alla barn hemma i och med att Gabbes skola var stängd. Isolde valde att stanna hemma från förskola också. Ska jag vara helt ärligt har jag undvikit till stor del att göra saker med Gabriel och Isolde samtidigt och det är för att de är som KATT & RÅTTA just nu. Det är konstant något och jag blir helt slut av handskas med deras konflikter dag ut och dag in. Just nu känns det som den största utmaningen med föräldraskapet. Att göra saker med Juni + Isolde ELLER Juni + Gabbe känns helt okej. Men så fort det är kombon Gabbe + Isolde.. ohh lord säger jag bara.

Hur som helst, vi körde tredje gången i rad lekplatsen sidan om stadsbibliotek och sen promenad i slottsparken. Vi var där precis hela dagen. Så sjukt mysigt där ju! Tack och lov lekte barnen fint så det var någorlunda smärtfritt. Juni vill vara uppe mycket mer nu och till min förvåning tyckte jag faktiskt det var kul att gunga henne och leka med henne på lekplatsen. Minns det som astråkigt, men nu när det gått lite tid från den tiden med G & I har jag faktiskt saknat det. Kan säga att jag var helt i nuet och njöt av dagen med barnen.

När jag promenerade där med barnen kom den där känslan över mig igen. Att det måste finnas ett annat sätt. Jag älskar att vara mammaledig, få se barnen så mycket som jag får nu, leva och njuta av mina dagar. Jag ser samtidigt en framtid med jobb där jag brinner för det jag gör, där jag utvecklas och använder min fulla potential. Men det måste finnas ett sätt att nå detta utan trilla in i hamsterhjulet igen. Utan den klassiska 9-5 vardagen, som kanske funkar för andra (absolut inget fel i det), men som jag själsligt dör av.. för att det är inte jag. Det är helt enkelt inte jag, it’s as simple as that. Jag känner mig så kvävd av ett sånt liv. Jag behöver få känna mig fri. Jag behöver få ha en flexibel vardag där JAG kan få styra själv. Jag ska titta genom alla fönster, öppna alla dörrar och testa varenda fucking väg tills jag hittar ett sätt att leva på som jag trivs och mår bra i. Jag ska inte bry mig om jag misslyckas eller ser ut som en idiot, jag ska bara testa, testa och testa om och om igen. Av mitt 35 åriga liv so far har jag lärt mig en sak - att anpassa sig hela livet efter allt och alla får en inte att må bra, utan nyckeln är nog att hitta/skapa sig ett liv som passar en själv efter ens egna förutsättningar och personlighet. Jag måste bara behålla fokus, ta ett steg i taget och se framåt. Då tror jag att alla pusselbitar kommer falla på rätt plats.

Gillar