Trebarnslivet 

God morgon! Är uppe sen tidigt med mina tre småttingar och börjar sakta med säkert komma in i att gör saker med tre barn. Juan har tagit mycket med G & I nu och jag har fokuserat på Juni, men nu vill jag börja leva lite mer som vanligt. Självklart har jag inkluderat barnen i allt (de är med på typ minsta lilla blöjbyte), men Juan är den som för tillfället har nattat, stigit upp med de, fixat mat, varit ute, osv. Barnen har varit väldigt förstående, men jag vet att de saknar att jag gör vissa saker med de. Och jag saknar det också, även om det har varit guld att få lite tid att anknyta med Juni och få återhämta mig från snittet.

Isolde frågar mig hela tiden när den andra bebisen kommer och pekar på min mage 🤣

Och det går helt okej! Det underlättar att Juni är en drömbebis. Jag nattade barnen igår, alla tre på en gång och har faktiskt till och med tagit mig ut på gården en stund med alla tre. Det är viktigt för mig att kunna göra saker själv så fort som möjligt, det har det alltid varit. Imorse gick jag upp med barnen, det var en liten utmaning att fixa frukosten, men man hittar sina sätt. Juni var hungrig så fick amma henne på ena armen och med andra försökte jag få ihop lite smörgåsar och juice till barnen. Lite stressigt, men det gick. Det sköna nu är att både Gabriel och Isolde är större och lite mer självgående och Gabriel förstod av sig själv att han fick hjälpa till lite. Båda är väldigt hjälpsamma nu när Juni kommit. Det känns faktiskt lättare nu än när Isolde föddes och Gabriel bara var 1,5 år gammal. Det är väldigt tufft att ha barn tätt, så mycket vet jag nu i alla fall.

Nu ska jag ta en KALL dusch och sen blir det kaffe nere på gården!

Gillar