Beviljat

Gud! Jag har varit en vandrande zombie dessa dagar. Gabriel har hög feber (40 grader) sen flera dagar, vilket innebär no sleep for momy. Men det är okej, det är ju mitt jobb som mamma och det finns inget annat jag hellre gör. Jag är världens hönsmamma dessutom, så jag har ställt in larm på varannan timme under natten för att kolla till honom så att inte febern sticker iväg och han sover mellan oss.

Har fått varva med alvedon och ipren för att hålla febern nere.

Igår när Juan kom hem och tog över hade jag ett besök på adhd mottagningen. Det blev faktisk jobbigt. Att prata om ångesten triggar igång den. Hon envisades även om att prata om kost/sömn/träning och jag kände bara hur irritationen växte inom mig. Ibland undrar jag om "normala" människor vet ens vad riktig ångest är. Nåväl, skit i det nu, orkar inte tänka på det.

Jo, just det! Skulle ju berätta om barnmorskebesöket. Det gick bra, lyssnade på Junis hjärtslag (underbart!) och hon rörde sig för fullt. Men mitt järnvärde är lågt nu. Jag är trött, har huvudvärk och ser flimmer av och till, så hon sa att jag måste ta järn varje dag (har så svårt att komma ihåg det). Sen till min förvåning säger barnmorskan "ditt snitt är beviljat, jag fick svar på remissen där det stod att du blir kallad i vecka 32 för inskrivning, så det låter som de redan beviljat, annars kallar de en för bedömning tidigare". Jag ska ringa sjukhuset och dubbelkolla för säkerhetsskull imorgon (jag måste alltid dubbelkolla sånt typ 25 gånger 🤦🏼‍♀️). Jag har haft ångest över det här med snittet så detta är verkligen en lättnad, om det nu verkligen stämmer. Jag vet egentligen inte varför jag nojat så mycket över det, för det är av medicinska skäl (på grund av förlossningen med Gabbe) och jag blev ju beviljad snitt med Isolde utan problem.. men jag är alltid rädd för att jag ska behöva få strida för min rätt. Snart är allt det jobbigaste förbi.. listan avbockad.. vågar jag kanske slappna av lite nu?

Gillar

Kommentarer