Damn feelings

Jag en sån där PMS-dag. Humöret åker karusell. Känslorna kommer med jämna mellanrum som en tsunami över mig. Jag hatar hur känslorna påverkar mitt tänkande. Jag förutsätter det värsta. Och tankarna vandrar automatiskt till sånt som har varit jobbigt. PMS låter som ingenting. Men jag har extrem PMS. Det kommer som en fucking influensa varje månad och det går inte tänka bort det. Det går bara att försöka lära sig att hantera det. Jag blir bättre på det med tiden, men det är så så svårt att bara vänta ut det när det känns så intensivt. Detta låter kanske sjukt, men jag tänker på det som på en förlossning. När känslorna kommer så intensivt, ger det mig samma känslor som värkarna gav mig - ni vet de där känslorna av att det är outhärdligt, av ren panik över att man inte kommer klara det, av desperation att få bort det. Men allt som når sin topp av intensitet, går också så småning om ner (kom ihåg det!). Jag försöker påminna mig om att andas, andas, stoppa alla katastroftankar, fortsätt andas och vänta ut. Och när det blir för intensivt vissa månader har jag Premalexen. Hade det inte varit för alla biverkningar hade jag utan tvekan kört på det varje gång.

Nåväl. Jag är hemma. Barnen sover här sidan om mig. Strax ska jag duscha och sen ska jag sjunka ner i soffan och kolla på serier. Fan vad jag vill ha en fet jävla hamburgare nu. Typ en Big King meal, majonnäs dippa och en hot brownie med mjukglass. Eller en Big Mac o Co., såna ost-chili-bollar och äppelpaj. Och Cola att dricka. Okej, ska sluta rabbla beställningar nu haha

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229