đ
Nalla kommer fÄ somna in nÀsta vecka. Nalla Àr vÄr snart 13 Äriga Àlskade rottweiler tik. Jag Àr sÄ sÄ ledsen. Jag visste att den hÀr dagen skulle komma nÄgon gÄng, men jag hade aldrig kunnat förestÀlla mig att det skulle kÀnnas sÄ hÀr svÄrt. Ni som har hund och gÄtt genom detta, ni vet. Nu efter beslutet kÀnns det som jag befinner mig i nÄgon slags chock. SÄ fort jag kommer att tÀnka pÄ det, vilket Àr typ hela tiden, grÄter jag. Jag vaknar pÄ natten av en panik kÀnsla och det kÀnns sÄ overkligt, jag kan inte förstÄ att det Àr sant. I mitt huvud flashar minne frÄn hela hennes liv förbi om och om igen. FrÄn vÄr första lÀgenhet nÀr vi tog hem henne som valp, frÄn alla morgnar med frukost och serier i sÀngen med Nalla mellan oss, frÄn alla timmeslÄnga promenader, frÄn turerna till stranden, frÄn första gÄngerna hon trÀffade barnen som bebisar (hon var sÄ glad).. hur ska jag kunna ta förvÀl av henne? Vi har haft henne hela vÄrt vuxna liv, hon har varit med oss genom allt allt allt. Genom alla lÀgenheter, alla barn, alla glada stunder, alla sorger, hon har vÀxt med oss frÄn de ungar vi var nÀr vi först flyttade ihop till de vuxna vi Àr idag. Genom allt, har hon funnit dÀr med sitt lugn vid vÄr sida. Hur ska jag kunna titta in i hennes vackra ögon som Àr lika djupa som havet sjÀlvt, de ögon jag tittat tusentals gÄnger i nÀr jag sökt lugn, och veta att jag aldrig mer kommer kunna göra det? Aldrig mer kommer jag kunna lÀgga mig ner mot hennes varma pÀls och kÀnna hennes hjÀrta slÄ, aldrig mer kommer jag att kÀnna energin frÄn hennes nÀrvaro. Aldrig mer. Mitt hjÀrta kommer gÄ i tusen bitar den dag vi mÄste skiljas Ät. Men min Àlskade lilla tös, snart ska du fÄ vila i frid och i vÄra hjÀrtan stannar du för alltid.
Hon var sĂ„ lite nĂ€r vi fick henne, mitt hjĂ€rta. 8 veckor och snubblade över sina egna tassar â€ïž

Men vĂ€nnen...!!! In love and light â€ïžđ