En till bebis

Isolde är sex månader snart och precis som när Gabriel var sex månader börjar jag känna det där enorma suget efter ett till barn. Det kommer inte bli ett till barn. Inte nu i alla fall. Jag behöver tid för mig själv och vill satsa på jobb. Och se hur allt går. Men suget. Det är där. Varför? För att man känner att spädis tiden är förbi? Juan brukar skämta om att jag är beroende och behöver hjälp Är jag det? Det är ju världens största kick att bli gravid, vara gravid, få barn, första tiden, få se barnet utvecklas.. ja, trots allt det oerhört tunga och jobbiga. Det är som något jag aldrig någonsin upplevt tidigare. Och kärleken.. vilket lyckorus! Ett antal gånger om dagen (även under de jobbigaste dagarna), kommer känslan av hur f*cking mycket jag älskar mina barn! Ni vet den där överväldigande känslan. Det bästa som finns i livet. Meningen med livet. Hur kan man inte bli beroende av det?

Finns det något sötare än bebisrumpor?

Gillar

Kommentarer

AngelicaCarlsson,
Är ju bara på mitt första ännu men har varit bebissugen på ett lillasyskon sen han var 6 månader (han blir 1 på ons) fattar inte vrf det kommer trots att man inte har ngn brådska Upplevde det ju aldrig innan man fick barn
nouw.com/angelicacarlsson