Kvällstankar: Att sakna en relation

Det är en sorg på sitt sätt att inte ha de fundamental relationer som de flesta har i sitt liv. Relationer är komplext. Familj är komplex. En del relationer känns det som man behöver för att kunna känna sig "hel". Det är grunden av en. Vem är man utan den grunden? Vem är man när relationerna brister? Är det då man är ensam? För avsaknaden av den typen av relationer får en i alla fall att känna sig ensam. Man kan fylla rummet med hundra personer runt om sig, men utan just de där relationerna som man så starkt behöver, känns man halv. Utan grund. Man lär sig som vuxen att leva med det man har. Man bygger sin egen grund. Men det blir en annan sorts grund. En grund med hål här och var. Den blir starkare med tiden (förhoppningsvis), men den sköra biten längst längst nere finns alltid kvar. Och i vissa lägen blir man påmind om vad man önskar att man hade, när man behöver det stödet som man saknar. Då är det tungt och då gör det ont.

Gillar

Kommentarer