Saknar mitt sovrum

Go' kväll! Idag har varit en helt vanlig söndag. Tvätt, städ, små fix i längenheten och full rulle med barnen. Nu nattas Gabriel och Isolde är nästa på tur.

På sistone känner jag sån längtan efter att få tillbaka mitt sovrum! Just nu ser det ut som ett dagis (två spjälsängar) och vi har noll användning för det. Bara sover där. Jag längtar efter att få göra om det helt och göra det fint och mysigt. Jag längtar efter att få kolla på Netflix i sängen eller läsa en bok i lugn och ro. Jag längtar efter att inte behöva viska till Juan när jag ska säga något.

Jag älskar att ha barnen där. Eller ja, nu ska vi inte ta i för mycket Men jag tycker det är bra att ha barnen de första åren där. Så att de känner tryggheten, närheten och samhörigheten. Och jag känner själv att jag behöver ha mina barn nära. Jag är inte redo att de ska sova i annat rum. Och sen har vi bekvämligheten. Att springa till ett annat rum när de vaknar på natten hade jag aldrig orkat. Säkerheten är en annan grej som jag också tänker på. Men ja, jag längtar samtidigt efter mitt sovrum. Får väl längta lite till, Isolde är så liten. Men kanske när hon flyttar in tillsammans med Gabbe i deras rum sen, behöver man inte vänta så länge.. då har de ju varandra.

Känns som jag redan lagt upp ett sånt inlägg, men hittar inget.. Får väl bli lite upprepning i så fall haha

Gillar

Kommentarer